Ny metod?

 

Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur.

 

Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska

Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse.

Något "nytt" med Makete-metoden?

Lärare på fortbildningskurser och deltagare på skrivarkurser har genom åren kallat arbetssättet för en "ny metod" och menat att den behöver få ett namn - det blev "Makete-metoden". Metoden är inte vetenskapligt prövad, men erfarenheten visar att arbetssättet leder till en utveckling av skrivandet för de allra flesta, oavsett ålder.

Undersökningar och utvärderingar

Läs C-uppsats från Luleå universitet 2003 där Makete-metoden i Pennvässaren är utgångspunkten för en studie. Läs sammanställning av nationella prov i Gislaveds kommun 2005-2008. Resultatet visar på ökad måluppfyllelse för elever i årskurs 5. Lärarna i Gislaved menar att Makete-metoden troligen haft betydelse.

- För det första vill jag säga att jag hade önskat mig den här kursen för 20 år sedan! För det andra vill jag säga att jag är väldigt irriterad över att jag inte kommit på det här själv! Så enkelt, så genialt!
Barbro Alvtegen, årskurs 1-3, Huskvarna 1998 - Läs hela referensen här.

- Tidigare har jag gått kurser på temat "skrivprocessen". De har gett mig några nya idéer. Den här kursen gav mig ett helt nytt sätt att tänka. Varför har jag inte fått lära mig detta tidigare? Jag är nu inne på mitt trettioandra år som lärare.
Astrid Johansson, årskurs 1-3, Vaggeryd 1998

"Med filmens berättarteknik som grund har Veronica Grönte utarbetat en metod - eller snarare ett förhållningssätt - och ett materiel, som utgår från barns och ungdomars behov att finna trygghet i att behärska språket - deras viktigaste redskap."
Christer Sjöberg, handläggare, Kommunförbundet Jönköpings län - 1998

- Under mina femton år som skrivarkurslärare på en folkhögskola har jag oavlåtligen letat efter användbart och inspirerande undervisningsmaterial i dramaturgi och i konsten att berätta och strukturera en historia. Det har knappast funnits något sådant! [...] Här fann jag äntligen ett verk som har en klargörande och tydlig struktur och som presenterar de nödvändiga verktygen för att konstruera episka och dramatiska texter.
Charlotte Pauli, skrivpedagog och folkhögskolelärare, Jakobsbergs Folkhögskola 1999  - Läs hela referensen här.

- ALLA kan nu skriva en berättelse som andra förstår. ALLA klarar att skriva en berättelse med en röd tråd. ALLA känner sig nöjda med sitt reslultat.
Annelie Oscarsson och Frida Östlund, årskurs 4-6, Ludvika 2006 - Läs hela referensen här.

- Lärare med lång yrkeserfarenhet menar att detta är en kompetensutveckling man sökt efter under många år men inte funnit förrän nu. "Hur fick du tag på henne"? frågar de mig som om de nu äntligen hittat den hemliga koden . "Sesam öppna dig". Hanna Lönegård, rektor på Norrevånggskolan i Eslöv 2010 - Läs hela referensen här.

Läs fler referenser från lärare på fortbildningskurser och deltagare på skrivarkurser.

Makete-metodens material och upphovsrätten

Ja, vad gäller? Hur får övningarna, bilderna och kopieringsunderlagen användas?
Läs mera om upphovsrätten här.

Berättandets grammatik på ett enkelt sätt

Makete-metoden förklarar berättandets grammatik på ett enkelt sätt. Med hjälp av illustrationer och dramaövningar underlättas förståelsen av berättelsens struktur och gestaltning - vår inneboende, naturliga berättartalang lockas fram - och får hjälp att utvecklas.

Makete-metoden utgår från dramaturgin, berättandets och berättelsens "grammatik" som avslöjar eller "röntgenfotograferar" den naturbegåvade berättarens talang, på samma sätt som notsystemet visar musikerns begåvning, på samma sätt som formler och kordinatsystem förklarar matematikerns förmåga. Läs om dramaturgi, och vilken nytta vi kan ha av den kunskapen.

Regelverk - riskabelt?

Många författare, teater- och filmskapare menar att det är riskabelt att börja med att strukturera sin berättelse efter dramaturgins regelverk. Och visst kan det ligga något i den farhågan. Formen skulle kunna bli viktigare än innehållet. Men, min erfarenhet av barns och vuxnas skrivprocedur är att när vi börjar vårt berättelsebygge med att snegla på den dramaturgiska strukturen underlättas arbetet - och kreativiteten och glädjen växer till.

Speciellt för Makete-metoden är att berättarverktygen presenteras och används redan på idéstadiet. Men, jag har blivit starkt kritiserad för detta. Ett läromedelsförlag tackade 1999 nej till att ge ut materialet:

- Vi tycker att ditt material är intressant och har funderat länge på hur vi ska ställa oss till det, men vi har kommit fram till att vi måste säga nej. Vi menar att man inte kan stänga in barns fantasi i rutmönster på det sätt som du gör i din metodik. Barn måste få utvecklas fritt och skriva fritt. Vad skulle lärare tänka när de bläddrar i ett läromedel och upptäcker sådana här rutsystem och mallar? Nej, tyvärr - vi måste tacka nej.

Förlaget ifrågasatte hinderschemat nedan - ett verktyg som underlättar för elever att bygga spännande berättelser med en röd tråd. Hinderschemat är det mest grundläggande verktyget i Makete-metoden. Berättar-10:an - lite längre ner på denna sida - är en vidareutveckling av hinderschemat.

Bild: Hinderschema © Veronica Grönte/Divendo 1997 & Pennvässaren/Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012

 

 

 

 

 

 

 

Bild: Hinderschema © Veronica Grönte/Divendo 1997 & Pennvässaren/Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012

Bild: Hinderschema/© Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/ Studentlitteratur 2010

Bild: Hinderschema/Makete-metoden/ © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/ Studentlitteratur 2012

Lumumma och Takete

Konfliktens nödvändighet och funktion förklaras med hjälp av symboliska illustrationer. Figurerna Lumumma/Maluma och Takete görs tydliga genom dramatiseringar. (Pennvässaren s 82)

Bild: Lumumma (Maluma) och Takete/Makete-metoden/Pennvässaren

Läs mera om Lumumma och Takete i konflikten och i karaktären.

Hinderbana

I Makete-metoden liknas den spännande berättelsen vid en hinderbana där löparen i tävlingen har samma drivkraft som huvudkaraktären i berättelsen. Båda vill ta sig från start till mål. Båda kämpar får att nå ända fram till målsnöret. (Pennvässaren s 27)

Bild: Hinderbana/Makete-metoden/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012

Läs mera om hinderbanan.

Hinder och lösningar

Spännande händelser skapas med hjälp av hinder och lösningar. (Pennvässaren s 29)

Bild: Hur skapas en konflikt?/Makete-metoden/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012

Läs mera om hinder och lösningar.

Befolkad utvecklingskurva

Makete-metodens "befolkade" utvecklingskurva visar vilket förhållande huvudkaraktären, skurken(förstöraren) och hjälten (hjälparen) har till varandra. (Pennvässaren s 263)

Bild: Befolkad utvecklingskurva/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012

Läs mera om den befolkade kurvan med koppling till livskunskap.

Textgraf som läslogg

Varje dramatisk berättelse har en huvudkaraktär med ett mål. I Makete-metoden låter vi eleverna dokumentera berättelsers struktur och kronologi genom att rita huvudkaraktärens väg mot sitt mål. Dessa övningar bekräftar och befäster kunskapen om berättandets grammatik. Denna form av läslogg kallar jag "texgraf".

Följande textgrafer avbildar sagan "Prinsessan som fick trollöron" ur Tomtar och troll. Elever i år 1 dokumenterade.

_____________________________________________________________

Bild: Textgraf/Makete-metoden 1998
Mera information om textgrafens användning så småningom.

Gå över gatan

Ett enkelt sätt att visa berättelsens olika delar - början, mitt och slut - är att krympa den till en gatas bredd. Inspirationen kommer från dramaturgen Ola Olsson. Han använde sig av denna komprimerade historia för att blivande manusförfattare bättre skulle förstå berättelsens helhet och struktur.

Gå-över-gatan-övningen är i Makete-metoden anpassad och vidareutvecklad, illustrerad med hinder och lösning, för att passa alla - även de yngsta. När vi skapar en gå-över-gatan-berättelse planerar vi huvudkaraktärens mål redan från början. Huvudkaraktären vill gå till andra sidan gatan men får problem på vägen dit. Endast fyra meningar behövs för att berätta denna historia.

1. En mening till start, där författaren vet vilket mål huvudkaraktären har. 2. En mening till hinder. 3. En mening till lösning på hindret/problemet. 4. En mening till mål, som knyter ihop berättelsen. (Pennvässaren s 29)

Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag

Skapa en kortfilm! Gå-över-gatan

Läs mera om berättelsens struktur.

4-meningsberättelser

Korta spännande berättelser - med endast 4 meningar känns befriande att skapa.

Gå-över-gatan-berättelsen med dess fyra meningar kan stå som modell och tillämpas på alla typer av dramatiska berättelser. Att inse att huvudkaraktären i alla berättelser går längs den röda tråden och att tråden alltid knyts ihop till slut, skapar en förförståelse för berättelsen som fenomen och underlättar både det egna skrivandet och läsförståelsen.

4-meningsberättelse med lyckligt slut

Tulpanen som växte i gräsmattan ville slå ut och bli vacker.
Huvudkaraktären vill något särskilt - har ett mål. Fråga: Hur ska det gå?
Men, det var alldeles för torrt.
Ell hinder gör det omöjligt för huvudkaraktären att nå sitt mål.
En dag började regnet falla och fuktade jorden.
Hindret får en lösning.
Tulpanen slog ut och den var röd.
Huvudkarakären når sitt mål. Lyckligt slut. Svar: Så här gick det.

 

4-meningsberättelse med olyckligt slut

Tulpanen som växte i gräsmattan ville slå ut och bli vacker.
Huvudkaraktären vill något särskilt - har ett mål. Fråga: Hur ska det gå?
Men, det var alldeles för torrt.
Ett hinder gör det omöjligt för huvudkaraktären att nå sitt mål.
En dag började regnet falla och fuktade jorden.
Hindret får en lösning.
Tulpanen var på väg att slå ut, men gräsklipparen kom...
Nytt hinder utan lösning leder till att huvudkarakären missar sitt mål. Olyckligt slut. Svar: Så här gick det.

Berättar-10:an // 10-meningsberättelser

Vad är "unikt" med Berättar-10:an?  Jo, frågornas konstruktion och ordningsföljd leder till att när svaren på frågorna läses upp skapas en dramatisk berättelse med gestaltade bilder. Det speciella med Berättar-10:an är även att varje fråga har ett antal färdiga "hjälp-svar". Hur kan man svara på frågan: "Var är huvudkaraktären/djuret?" Kanske så här: I vattnet, på stranden, i trädet, i skogen, på ängen, under en sten,  i luften...? Eleven behöver aldrig sitta och fundera och känna sig fantasilös och "dum". Det är bara att välja ett av orden som passar den aktuella huvudkaraktären och sen snabbt komma vidare i berättelsen. Orden inspirerar många eleverna att själva finna nya svarsalternativ.

Läs 10-menings-berättelsen om humlan. En saga byggd på fakta, skapad av 5-åringar.

10 frågor om ett djur blir spännande berättelse//skolan. Berättar-10-an.
8 frågor om ett djur blir spännande berättelse//skolan. Berättar-8:an.
10 frågor om en huvudkaraktär blir spännande berättelse.Berättar-10:an/allmän.

Berättar-10:an för förskolan

10 frågor om ett djur blir spännande berättelse//förskolan. Berättar-10:an.
Mera om korta berättelser.
Mera om arbetet med berättelser i förskolan.

Överbetonad huvudkaraktär

I Makete-metoden betonar vi huvudkaraktärens längtan och mål som det centrala i berättelsen. Huvudkaraktärens väg mot mål poängteras ständigt och det är kring huvudkaraktärens längtan och vandring mot mål som hela berättelsen byggs upp. Händelserna kommer i andra hand.

Vad eller vem?

Det traditionella sättet att planera en berättelse är att först fundera över VAD berättelsen ska handla om. I Makete-metoden förkortar vi planeringsarbetet för nybörjaren, genom att fokusera på huvudkaraktären. Vi frågar vi oss istället VEM berättelsen ska handla om.

Huvudkaraktären längtar och har ett mål

Utifrån karaktärens egenskaper, talanger, relationer, drömmar, rädslor och hemligheter uppstår en konflikt och en längtan - ett behov. Målet formuleras och ett dramatisk berättelse blir till. (Pennvässaren s 249)  Läs/skriv ut sammanfattning som pdf. Läs mera om huvudkaraktären.

Hinderbana som cirkel

I Makete-metoden tecknas som en cirkel - som kan fortsätta som en spiral. (Pennvässaren s 236)

Bild: Hinderbanan som cirkel/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012


Bild: Hinderbanan som cirkel/Makete-metoden
Pennvässaren © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002/Studentlitteratur 2012

Läs mera om hinderbanan.

Röd tråd

I Makete-metoden gör vi den röda tråden (ett kraftigt rött rep) synlig. Vi visar hur berättelsens början och slut hör ihop. Tråden knyts ihop när läsaren fått svar på den "hur-ska-det gå-fråga" som ställdes i början. Knuten illustrerar att när berättelsen är slut är den verkligen slut. (Pennvässaren s 51)

Bild: Myran Myrsan/Makete-metoden/© Veronica Grönte & Skolprojekt Linné

Läs mera om den röda tråden.

Filma själv

Ett bra sätt för att förstå berättelsens struktur och röda tråd är att själv skapa en film där huvudkaraktären tar sig från start till mål. En 1-minuters stumfilm kan vara en lämplig början. Tidsbegränsningen uppmanar till noggrann planering. Budskapet måste nå fram. Det är bilderna som ska tala.

Vid klippningen av filmen tvingas vi ta bort onödiga transportsträckor för att korta ner den till en minut. Vackra eller roliga bilder som inte tillför handlingen något eller inte har med den röda tråden att göra måste tyvärr tas bort, det inser vi. Klipperfarenheten kan vi överföra på den skrivna texten. Det vi formulerar blir lättare att följa när den röda tråden är tydlig. Att våga stryka textavsnitt gäller även när vi skriver. "Kill your darlings"!.

För hjälp att planera en kortfilm, skriv ut kopieringsunderlaget "bildmanus för kortfilm". Läs om hur gymnasieelever i Karlshamn skapat en film.

Spelplaner och bildkort

Korta spännande berättelser skapas med hjälp av spelplaner och interaktiva bildkort.

Läs mera om bildkort och spelplaner.

Karaktärsschema

En trovärdig rollfigur kan skapas i ett karaktärsschema. (Pennvässaren s 96) Det som är speciellt med Maketemetodens karaktärsschema är att det har plats för korta anteckningar i anslutning till de olika rubrikerna. Det underlättar för läraren att snabbt få en överblick och hjälpa eleverna vidare. I Makete-metodens karaktärsschema finns även vissa "hjälp-ord" som underlättar för eleven att komma igång att skriva.

De de tre klassiska rubrikerna "fysiskt", "psykiskt" och "socialt" kallas även "utanpå", "inuti" och "runt omkring" - en förenklande idé hämtad från Lasse Ekholms bok Skrivboken. Läs om hur karaktärsschemat används i berättelsen om myran Myrsan.

Läs mera om hur en huvudkaraktär kan skapas.

Bild: Karaktärsschema/Makete-metoden/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 / Studentlitteratur 2012

För de yngre eleverna kan det vara enklare att svara på frågor under tiden karaktären skapas. Hjälpord finns även i detta schema vid vissa frågor för att få igång tankarna och underlätta processen. Här visas halva karaktärsschemat. (Pennvässaren s 99)

Bild: Del av karaktärsschema/Yngre elever/© Veronica Grönte & Argument Förlag

Läs mera om karaktärsschema.

Att gestalta en karaktär

Det speciella med Makete-metoden är att olika textexempel tydliggör och förklarar vad som händer när vi använder värderande eller beskrivande adjektiv och adverb. Det speciella med Makete-metoden är även att vi hela tiden kopplar gestaltandet till filmens bilder. Vi låtsas att vi filmar en kort sekvens och skriver av den.

A. Olle gick inte fram till Tomas och Per på rasten. Han stod kvar vid ytterdörren, tryckte sig mot väggen och ritade med foten i det blöta gruset. Han spanade ut över skolgården och kastade en omärklig blick på skolklockan. Fjorton minuter kvar på rasten.

B. Olle var så blyg att han inte vågade gå fram till Tomas och Per på rasten. Han var rädd. Han stod vid ytterdörren och hade långtråkigt. Rasterna var alltid jättelånga, tyckte han. Han kände sig ensam för han hade inte riktig kompis i klassen. (Pennvässaren s 119)

Att gestalta utifrån frågeformulär

Det speciella med Makete-metoden är att eleverna får hjälp att skriva en gestaltande text genom att svara på ett antal frågor. Tillsammans med frågorna finns förslag på vad svaren kan innehålla. Detta gör att alla kommer igång att skriva och blir nöjda med resultatet. Svaren utgör en gestaltande text med mycket att läsa mellan raderna. Här finns frågor till en text med 5 meningar och en med 11 meningar.

Hinderschema

Ett hinderschema är ett "berättelseskelett" att grovplanera berättelsen i. Ett enkelt sätt att komma igång och att förbereda den muntliga eller skriftliga berättelsen. Schemat är en variant av den dramatiska kurvan och förklarar att saker och ting måste ske i en särskild ordning för att skapa mening i berättelsen.

Rutorna i hinderschemat symboliserar att berättelsens scener eller "klipp" kan placeras tätt intill varandra utan att några förklarande mellanled behövs. Vi kan jämföra med hur filmens scener fogas till varandra. Förklaringar som: "och sen så" ... "och då så" ... kan vi stryka. (Pennvässaren s 217)

Bild: Hinderschema/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 / Studentlitteratur 2012

Hinderschema - spelfilmens struktur

Hinderschema med pauser gör att publiken får vila i pausen och hinner tänka och känna. Hindret som sedan följer efter pausen överraskar. På det sättet byggs dramatiska spelfilmer. Läs om hur hinderschemat används i berättelsen om myran Myrsan.
Läs en artikel om film och skrivande av Nils Fagerberg/Datorn i utbildningen nr 2.2006

Bild: Hinderschema/Makete-metoden/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 / Studentlitteratur 2012

Hinderschema - med endast ett hinder

Bild: Hinderschema/Makete-metoden/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag

Ovanstående hinderschema är en kombination av hinderbanan och hinderschemat. Endast ett hinder och en lösning mellan start och mål. Detta kortfattade schema rekommenderas för de yngre att börja med. Klicka här för att skriva ut schemat. (Pennvässaren s 216)

Läs mera om hinderschemat. En nytillkommen variant av hinderschemat är "Berättar-10:an".

Berättelseskelett får "kött på benen"

Utifrån anteckningarna i hinderschemat utvecklas berättelsen. Fler faktauppgifter hämtas från karaktärsschemat och vävs in och gestaltas i berättelsen. Läs om hur hinderschemat används i berättelsen om myran Myrsan. Läs mera om att berätta om naturen.

Karaktärsschema + hinderschema = berättelse

Läs Malin Erikssons berättelse som grovplanerats i karaktärsschema och hinderschema. Vandringen till sjön. Läs om hur en grupp elever i gymnasiesärskolan använder berättarverktygen i filmarbete - Laxen Max.

Saga och film analyseras parallellt

Enkla jämförelser visar hur uppbyggnaden av berättelser och saga liknar strukturen i en spelfilm - där hinder och lösningar avlöser varandra under huvudkaraktärens väg mot mål. Berättelsen förklaras även med hjälp av en utvecklingstrappa. (Pennvässaren s 39, 248, 320)

Bild: Hinderbana/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag

En skönlitterär bok kan analyseras på samma sätt som en spelfilm. (Pennvässaren s 295) Skriv ut en sammanställning av filmberättelsens struktur.

Läs mera om saga och film och mera om skolbio.

Spelfilmens bilder blir gestaltning med undertext

När vi arbetar med Makete-metoden utnyttjar vi bildkort men också stillbilder från spelfilm för att träna upp förmågan att beskriva bilder på ett fotograferande, "objektivt" sätt. Vi "målar av" filmklipp med våra ord och sänder över dem till mottagaren. De gestaltade texterna rymmer en undertext som vi med hjälp av responsfrågor tränar oss att upptäcka och dra upp till ytan.

Bild: Hur hittar vi undertexten? Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag

Genom att vi arbetar med gissningslekar när vi söker efter tomrummen i varandras texter skapas intressanta och meningsfyllda textsamtal. När vi förstår vad en undertext är och när vi själva lär oss skapa sådana övar vi upp vår medvetenhet kring texters uppbyggnad. Vår läsförståelse underlättas.

När vi börjar ana vad det innebär att vara medskapare i en text som vi hör, läser eller ser - blir våra textsamtal mer och mer utvecklande. (Pennvässaren s 159)

Läs mera om gestaltning.

Renodling av olika texttyper

I Makete-metoden arbetar vi med korta övningar som särskiljer och renodlar olika typer av texter. Vi lär oss skilja på beskrivande och värderande texter.

A. Olle gick inte fram till Tomas och Per på rasten. Han stod kvar vid ytterdörren, tryckte sig mot väggen och ritade med foten i det blöta gruset. Han spanade ut över skolgården och kastade en omärklig blick på skolklockan. Fjorton minuter kvar på rasten.

B. Olle var så blyg att han inte vågade gå fram till Tomas och Per på rasten. Han var rädd. Han stod vid ytterdörren och hade långtråkigt. Rasterna var alltid jättelånga, tyckte han. Han kände sig ensam för han hade inte riktig kompis i klassen. (Pennvässaren s 119)

Vi skriver och samtalar kring mjuka Lumumma-texter och hårda Takete-texter.

Takete: Regnet piskar i asfalten. Spitzi Tjärv står i sin kiosk och väntar på kunder. Hon firade sin 44-årsdag i torsdags. Spitzi är kortklippt och hennes spikraka frisyr pekar åt alla håll.

Lumumma: Solen står högt på himlen. Björkens grenar vajar långsamt. Elin sitter i sanden vid vattenkanten. Hon har nyss fyllt fem år. Elins ansikte är runt. Håret är långt och lockigt. (Pennvässaren s 119, 130)

Läs mera om gestaltning.

Grundläggande begrepp

Dramaturgins grundläggande begrepp förenklar det gemensamma samtalet och analysen kring skrivna texter - och spelfilmer. (Pennvässaren s 285, 308)

Responskort för textsamtal

Responskort med korta frågeställningar finns att kopiera. De förenklar den konkreta, beskrivande och personliga responsen. (s. 283) Konkreta exempel ges på hur respons kan gå till och hur de dramaturgiska begreppen kan användas. (Pennvässaren s 286)

Det kan vara svårt för elever att på egen hand finna meningsfulla responsfrågor, sådana som lyfter och stärker författaren tillsammans med sin text. Det är lätt att hamna i ett ostrukturerat personligt tyckande kring innehållet. Det ökar inte författarens självkänsla. Inte heller bidrar det till att utveckla texten.

Bild: Responskort/Makete-metoden/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag

Författarskola för nybörjare

Läs om upplägget av författarskolan här.

Ämnesintegrering - Svenska / So / No

Dramaturgin kan bli till hjälp för oss när vi berättar och skriver för att lära inom olika ämnesområden. Dramaturgin hjälper oss också när vi reflekterar över våra livsberättelser. (Pennvässaren s 260, 262, 264)

Bild: Tre viktiga karaktärer i dramatisk berättelse/Pennvässaren. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 / Studentlitteratur 2012

Läs mera om ämnesintegrering Svenska/So.
Läs mera om ämnesintegrering Svenska/No.

Författarskola - en skrivarkurs för nybörjare

Läs om upplägget av författarskolan här.

Skrivboken.nu

Bli provmedlem på Skrivboken.nu - en författarskola för alla åldrar.

____________________________________________________________________

Läs om hur du kan använda MaketeMetodens material och vad upphovsrätten innebär.

Skrivarkurs

Gå en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt på författarskolans deltagaravgiften.

Läs om författarskolan utan avgift. MaketeMetodens författarskola. Helg- och sommarkurser för allmänhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.

Text och bild © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 och 2007

Senast uppdaterad (12 augusti 2013)

Pennvässaren ges ut på Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nästa nivå!

Prenumerera på Inspirationsbrev - skrivtips, tävlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Författarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grönte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se