pennvassaren1pennvssaren2 pennvssaren_inspiration_bildkort_1

Skrivhjlp i Pennvssaren

Dramaturgin - "berttelsens grammatik" r utgngspunkten i Pennvssaren. Frstelse av dramaturgin kan hjlpa till att locka fram och utveckla vr egen naturliga berttartalang. Dramaturgin kan hjlpa oss att strukturera och utveckla vr berttelse. Hr finns skrivhjlp,steg fr steg.

Vad kan ett regelverk stadkomma?

Dramaturgins regelverk skapar sjlvklart inte med automatik intressanta berttelser. Den personliga rsten, trovrdigheten och innerligheten i budskapet, gestaltningen och sprkbruket bygger tillsammans den berttelse som blir vrd att lsas eller se p film.

r det inte ondigt med regler?

Dramaturgin ska underltta berttelsebygget - inte hindra gldjen under skrivproceduren. Ta det inte s allvarligt! Lek!

befolkad_kurva_2093.jpg

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan. Veronica Grnte och Studentlitteratur 2002.

Sidhnvisningar till Pennvssaren

Utgngspunkt i huvudkaraktren

Bestm om du vill utg frn en karaktr (A) eller en konflikt/ett dilemma (B). (s 80, 244)
A - Skapa en trovrdig huvudkaraktr. (s 80, 297, 314)
A - Bestm huvudkaraktrens situation/problematik/behov/nskan/drm/ml.(s 298)
A - Skapa en berttelse utifrn huvudkaraktrens lngtan och ml.(s 216, 247, 255)

B - Bestm huvudkonflikten, kanske utifrn en grundsituation (s 267) eller ett ordsprk (s 273)
B - Bestm berttelsens budskap -premiss (s 272)
B - Skapa en huvudkaraktr utifrn huvudkonflikt och premiss. (s 80, 297, 314, 272)

Bestm vem eller vad som fungerar som skurk/frstrare och hjlte/hjlpare. (s 263, 299, 315)
Skapa vriga rollinnehavare. (s 320)

skriva-deltagare11.jpg

Planering och struktur

Planera berttelsen med hjlp av hinderschemat, (s 216) utvecklingstappan (s 247) eller den dramaturgiska kurvan (s 255).
ka dramatiken med en frsta och en andra vndpunkt. (s 325, 331)
Lt huvudkaraktren drabbas av uppgivenhet vid mittpunkten. (s 328)

Lt konfliktlsningen bara anas i anslaget. (s 90)
Skapa hinder och lsningar under hela berttelsens gng ( s 308, 217, 247, 249, 298), men alla hinder behver inte f en omedelbar lsning. Vissa hinder kan huvudkaraktren skjuta framfr sig under lngre eller kortare tid.
Det svraste hindret kan, i den korta berttelsen, placeras nra slutet. (s 28) I den lngre berttelsen kan det placeras precis fr andra vndpunkten.

Tnk p att hindren (skurken/frstraren) kan vara av bde yttre och inre karaktr. (s 315)
Tnk p att lsningar (hjlten/hjlparen) kan vara av bde yttre och inre karaktr. (s 316)

Lt lsaren lra knna huvudkaraktren genom att visa vad han/hon gr, precis som i spelfilmen. (s 123) 
Lt huvudkaraktren utvecklas under berttelsens gng. Hon ska inte vara densamme i slutet som i brjan. (s 262, 264)
Avslja inte hur konfliktlsningen blir frrn huvudkaraktren r mycket nra mlet. (s 333)

Lt slutet hra ihop med brjan. (s 51, 233, 239)
Lt berttelsen sluta nr lsaren har ftt svar p den Hur ska det g?-frga som stlldes i brjan. En eventuell fortsttning kan f bli en helt ny berttelse. (s 237)
Fundera ver berttelsens brjan (s 190), mittdelen (s 212) och slutet (s 232)

Nr ditt berttelseskelett r klart, be om respons. (s 280)

skriva-deltagare12.jpg

Gestaltning mm

Beskriv milj och karaktrer p ett gestaltande stt, utan att servera dina egna vrderingar och knslor. Dina ord ska vcka knslor hos lsaren och locka fram hennes/hans egna vrderingar. (s 114-122, 301, 130, 136, )
Visa, frklara inte! Anvnd spelfilmens bildsprk som fredme. Lsaren kan tnka sjlv och vill kunna dra sina egna slutsatser. (s 114,119)
Utnyttja effekten av att gestalta det lilla i det stora. (s 158)

Lt karaktrerna anvnda alla sina sinnen. (s 141)
Lt gestaltande, objektiva beskrivningar varvas med subjektiva, genom att anvnda dialog (s 168) eller inre monolog. (s 162)
Plantera och skrda. (s 222)

Variera intensiteten. Varva redogrelse och dramatik. (s 212)
Variera bildutsnittet. Lt en situation beskrivas genom bde helbilder och nrbilder. (s 153)

Utnyttja effekten av att gestalta i scener utan frklarande mellanled - precis som p film. (s 201, 204, 302)
Skriv eventuell dialog sist, och inflika den i den frdiga texten. (s 168)

Kill your darlings! (s 312)

Be om respons. (s 280, 296)

Utveckla ditt skrivande i gemenskap med andra

Prva www.skrivboken.nu dr vi arbetar utifrn metodiken i Pennvssaren.
Kom vidare med ditt bokprojekt genom att ta emot och ge respons.
Utveckla din frmga att undervisa dina elever i skrivandets hantverk.

Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska

Ls om hur MaketeMetoden kan underltta vgen om en kad mluppfyllelse i svenska.

Ls om frfattarskolan utan avgift. MaketeMetodens frfattarskola. Helg- och sommarkurser fr allmnhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.

Skrivarkurs

G en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt p frfattarskolans deltagaravgiften.

Sidtopp


aaaaaaaaaaa Student

Pennvssaren ges ut p Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nsta niv!

Prenumerera p Inspirationsbrev - skrivtips, tvlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Frfattarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

Skarmavbild 2014-11-07 kl. 22.51.28

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grnte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se

Sitemap

Webbproduktion av Carlén Communications