Vad är en konflikt och hur skapas den?
Bild: Konfliken som framåtrörelsens ursprung/Pennvässaren © Veronica Grönte & Argument Förlag
Konflikten innebär att det harmoniska tillstånd som omgett huvudkaraktären plötsligt försvinner. Ett kaos uppstår och karaktären gör allt hon kan för att återfå det som gått förlorat. Hon vill återskapa ordningen/harmonin. Detta är hennes mål. Helst av allt skulle hon vilja gå tillbaka i tiden för att snabbt återfå balansen, men eftersom hon inser att detta är omöjligt, börjar hon röra sig framåt för att möjligen finna vad hon söker där - och berättelsens framåtrörelse inleds. Hennes längtar är stark. Hinder på vägen försvårar för henne att nå sitt mål.
Hindren blir svårare och svårare. Konflikten fördjupas i mitten av dramat.
Konflikten får sin upplösning i slutet av berättelsen genom att huvudkaraktären tar sig fram till sitt mål (lyckligt slut) - eller kommer så nära det någonsin går men ändå inte riktigt ända fram... (olyckligt slut). Ibland blir slutet naturligtvis både lyckligt och olyckligt på en och samma gång. Oavsett hur slutet gestaltar sig, har vägen mot målet tillfört huvudkaraktären något. Hon har utvecklats.
Pennvässaren:
sid 310 - Huvudkonflikt
sid 308 - Balans och obalans
Med hjälp av rollspel kan vi lättare förstå och uppleva de båda krafterna som skapar konflikten. Lumumma (Maluma) som är mjuk och snäll möter Takete som är hård och tuff. Finns det någon möjlighet att lösa en konflikt när parterna är så här ensidigt sammansatta, så obalanserade och överdrivna? Dramatiseringen passar för alla åldrar.

Bild: Kort för dramatisering/Makete-metoden/Pennvässaren
Korten är hämtade ur Pennvässarens kopieringsunderlag. Fler utgångspunkter till dialoger för rollspel finns där.
Pennvässaren:
sid 84 - Lumumma och Takete, improvisation / övn 26
Låt klassrummet fyllas av och lugn och ro genom att samla Lumumma-ögonblick:
Bild: Lumummameningar/© Veronica Grönte & Argument Förlag
Pennvässaren:
sid 89 - Lumummaögonblick improvisation / övn 28
För att förstå den spännande berättelsens konstruktion, behöver vi känna till att kampen mellan "det onda" och "det goda" inte enbart är en sak mellan två parter. Den "befolkade" kurvan visar att krafterna - Lumumma och Takete - har en speciell avsikt med sin kamp. De kämpar om att få påverka huvudkaraktären under hennes väg mot sitt mål.
En invändning mot bilden av den "befolkade" utvecklingskurvan kan vara att den ger intryck av att krafterna i berättelsen alltid handlar om människor. Naturligtvis är det inte så. Men, ibland är det en fördel att förmänskliga fenomen, för att förstå dem bättre.

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan/Pennvässaren © Veronica Grönte & Argument Förlag
Lumumma och Takete påverkar huvudkaraktären.

Bild: Berättelsens tre viktigaste karaktärer/Pennvässaren © Veronica Grönte & Argument Förlag
Huvudkaraktären vill nå sitt mål.
Takete (skurken/förstöraren) vill hindra huvudkaraktären från att nå sitt mål.
Lumumma (hjälten/hjälparen) vill underlätta för huvudkaraktären att nå målet.
Om "det goda" eller "det onda" segrar till slut handlar om, enkelt uttryckt, ifall huvudkaraktären når sitt mål eller inte.
I den ursprungliga dramaturgin var berättelsen mer svartvit än den är idag. Det onda var djävulskt och det goda gudomligt. Krafterna var oföränderliga och den onda och goda karaktären utvecklades därför aldrig i dramat.
Idag vill vi att varje karaktär ska få utvecklas. Därför låter vi "det goda" och "det onda" rymmas inom varje rollfigur och på så sätt visar vi att kampen pågår, inte enbart mellan karaktärer utan även inom varje karaktär.
Lumumma och Takete kan användas när vi vill introducera ett nytt arbetsområde i So eller No.
När vi analyserar en berättelse eller en situation och söker efter konflikten, underlättar det om vi börjar med att definiera vem vi anser vara huvudkaraktär, alltså den som har en svag ställning i berättelsens inledningsskede - den som vi kan ana har en särskild viljeinrikting, en längtan, ett mål. Därefter kan vi söka efter det som hindrar hvuvudkaraktären från att nå sitt mål.
Kanske skulle vi kunna tänka så här när vi söker efter att formulera en konflikt.
Huvudkaraktären vill finna en partner, men... och här någonstans kan vi börja formulera konfliktens innebörd.
Kanske kan följande formel hjälpa oss?
Vi kan även pröva att låta skurken eller övriga rollfigurer gå in i rollen som huvudkaraktär.
Hur förändras konflikten i så fall?
Pennvässaren:
sid 263 - Dramaturgins utvecklingskurva / övn 85
sid 189 - Göm målet / övn 64
sid 205 - Första meningen / övn 65 - presentation av huvudkaraktär / övn 205
sid 214 - Redogörande och dramatisk scen / övm 67
sid 219 - Hinderschemat / övn 68
sid 237 - När det är slut är det slut / övn 73
sid 240 - Byt ut huvudkaraktären vid hindret / övn 74
Till flera av övningarna finns kopieringunderlag.
Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse.
Läs om upplägget av författarskolan här.
Hur kan övningarna, bilderna och kopieringsunderlagen användas?
Läs mera om upphovsrätten här.
Bli provmedlem utan kostnad på Skrivboken.nu - en författarskola för alla åldrar.
Läs om författarskolan utan avgift. MaketeMetodens författarskola. Helg- och sommarkurser för allmänhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.
Senast uppdaterad (28 oktober 2011)
Prenumerera på Nyhetsbrev - skrivtips, tävlingar och kurser
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Författarskola.se
Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Författarskola utan avgift
MaketeMetodens metodik
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se
Medlemmar i Lärarnas Riksförbund får 20% rabatt på kursavgiften.


Vill du läsa innehållsförteckningen i Pennvässaren?
Berättandets grammatik - en länksamling
Webbproduktion av Carlén Communications