Vinnartexter april -09

IMG_0412 IMG_0346

IMG_0348 IMG_0343
Foto: Veronica

Maketes frsta skrivartvling avslutad

Jury: Veronica Grnte och Sigrid Brant
Kontrollant: Anette Eskehed, Mediacenter Jnkping
De vinnande bidragen finns att lsa lngst ner p sidan.

Grattis Maria, sa och Emma!

Texterna har trovrdigt gestaltade karaktrer som knns igen i grovplanering och gestaltning. Bidragens planering i berttarmodellen har en uppbyggnad som r realistisk, dr vndpunkter och mittpunkt frstrker den dramatiska uppbyggnaden och skapar framtfrelse.

1:a pris - skrivarkurs med helpension/Orust

Maria_Bom_2008-06-05DSC_0036

Maria Bohm, folkhgskolelrare - Habo

Moderskapets vndor gestaltas p ett stt som fr var och en att bli berrd. Att vilja det bsta fr sitt spdbarn, men inte kunna - det r temat fr det vinnande bidraget. Tydliga bilder skapar nrvaro. Textens ljud- och doftfrnimmelser frstrker knslan. Lsaren r dr medan det sker, blir berrd och vill frska frst. Huvudkaraktrens stress frstrks genom snabba scenfrflyttningar och de skarpa, vlkomponerade bilderna. De inre monologerna r trovrdiga. Sprket r enkelt och vardagligt och inget ondigt sgs. Ett tabubelagt mne som behver belysas p nya stt, p detta stt.

Hur knns det?
- Jag r jtteglad! Bde ver det hrliga priset och ver att ha lyckats f fram en text som p ngot stt berr. Den fina motiveringen gjorde mig rrd och stolt.

Vad tyckte du om tvlingens upplggning?
- Det var en rolig tvling - informativ, pedagogisk och utvecklande. Jag knde aldrig att jag inte visste vad som frvntades. Kul att utforska en huvudkaraktr s ingende. Jag har lst en hel del om skrivprocessen och hantverket men hr blev det vldigt konkret, tack vare att jag samtidigt gjorde uppgifterna som hrde till tvlingen.

Hur vill du g vidare med ditt skrivande?
- Jag vill bara fortstta att skriva. Det r ju s spnnande. Man lever som flera liv samtidigt nr man lser och skriver.


2:a pris - valfritt bokprojekt/Solentro - gr en egen bok

sa_Hammarsten

sa Hammarsten, optiker - Jnkping

Med ett enkelt och otvunget ordflde lockas lsaren in och vidare i texten. Komplexa psykologiska samband frklaras insiktsfullt och med skrpa.  "Pappan brukar sga att hon var lttagad som liten. [...] Magdalena r ung och redan specialist i anpassningens konst. Hennes frmga har ntt en sdan frfining att hon helt tappat kontakten med sig sjlv. Identiteten ligger under djupa lager av glmska, en lnge sedan begravd skatt. Ensam i denna skara av upprymda vuxna sitter hon och knner p sina instrument. Inombords jobbar det fr hgtryck. Hon behver gra sitt yttersta. Utan att tveka justerar hon vant och med stor precision de speglar hon mter vrlden med. De andras ljus kan nu reflekteras i en perfekt bild som bekrftar allt de vill vara. Drfr r hon s ltt att tycka om."

Hur knns det?
- Omtumlande. Knner mig stolt ver att f finnas i sammanhanget tillsammans med Emma och Maria. Vilka texter de presterat!

Vad tyckte du om tvlingens upplggning?
- Veronicas pedagogik - som jag knner till sedan tidgare - ger redskap och ramar som r till ovrdelig hjlp. ven om jag var s inspirerad att skriva att texten kom frst, s var de vriga uppgifterna viktiga verktyg fr efterarbetet.

Hur vill du g vidare med ditt skrivande?
- Frst blir det sommarkurs p Orust som jag redan planerat in, sen fr vi se. Vet bara att jag ska fortstta skriva. Noveller och situationsbilder, korta betraktelser passar nog mig bst.

3:e pris - tv bcker/Vitterlekens tryckeri

Emma_2_kap_1_-_Kopia

Emma Lind, journalist - Uddevalla

Sg mig vem du r - r berttelsen om en kurs i personlig utveckling. Tydliga karaktrer och trovrdiga dialoger skapar en roande och tnkvrd radioteater. En drift med vr tid och vr nskan att allt, ven den personliga utvecklingen, ska ske snabbt och enkelt. Huvudkaraktrens egenskaper och lngtan r vl gestaltade. Konflikten frstrks i samspelet med de vriga - i de snabba och rappa replikerna.

Hur knns det?
- Det knns helt fantastiskt och priset kunde inte vara bttre fr mig just nu eftersom jag har skrivit en kseribok som jag faktiskt bestmde mig fr att ge ut p eget frlag s sent som igr.

Vad tyckte du om tvlingens upplggning?
- Helt underbart. Jag kunde se hur min teaterpjs vxte fram under tiden som jag gjorde tvlingsuppgifterna. Jag hade inte kommit p den pjsen och de karaktrerna om jag inte hade hittat den hr tvlingen. Jag lrde mig ocks ngot om en berttelses uppbyggnad som jag inte visste innan.

Hur vill du g vidare med ditt skrivande?
- Jag ska ge ut min kseribok inom ngra mnader. Jag har ocks en roman liggande p http://www.kapitel1.se./emma-lind/hade-det-varit-en-tisdag. Den ska jag skriva om och kanske blir det en tryckt bok av den ocks till slut. Jag ska ven fundera ver nsta Makete-bidrag. Men frst ska jag skriva klart min pjs!

Ls namnen p de vriga vinnarna hr.


Hr fljer de tre texterna - tre inledningskapitel

Ls mera om tvlingsreglerna hr.

Maria_Bom_2008-06-05DSC_0036

1:a pris - Maria Bohm, Habo

Sonja 

SONJA VAKNAR IGEN. Hon har sovit tio minuter, jag ligger kvar p soffan och frsker att bortse frn hennes skrik. Det gr inte. Irritationen bultar vid vnstra gat, precis dr migrnen alltid stter in. Jag bjer mig ned ver barnvagnsinsatsen och tittar p min flicka. Nackens hud rynkar sig, en kal flck p bakhuvudet omgrdas av mrkbruna tunna testar. Huvudet hackar upp och ned mot underlaget, fr tungt fr att kunna hllas uppe av de svaga musklerna. Det mste gra ont i nsan, den fr en smll vid varje nedslag. Hnderna r knutna och viftar okontrollerat, torra med vita skrovliga veck och vassa naglar.
r det hr mitt barn?

Oljudet fyller rummet, det vrker sig ur den gapande munnen dr underkken darrar och ger skriket ett ilsket vibrato. Ltet vrider sig runt varje hrstr p kroppen och tar sig innanfr huden. Jag fr trar i gonen, blinkar, nu gr huvudvrken inte lngre att hejda.
Jag skakar barnvagnsinsatsen. Varfr skriker hon? Jag tar med bda hnderna runt sidorna och skakar den hrt. Biter ihop tnderna s det skr i verkken. Sonja verkar frst inte mrka ngot. Jag ruskar hrdare och ser hur hon brjar kana frn sida till sida. Hon tystnar fr ett gonblick innan skakningarna blir s kraftiga att hon inte lngre kan ligga still, utan faller frn sida till sida. Kanar, studsar. Och brjar skrika igen.
Jag hatar mitt barn.

I samma gonblick tanken far genom huvudet inser jag konsekvenserna. Det hr r inget jag kan tala om. Inte fr ngon. Pulsen slr mot trumhinnorna. Tapetens sm grna rutor p beige botten leder av oknd anledning min tanke mot tyskalraren i hgstadiet, en skjorta kanske? Torr hals, frsker andas lngsamt. Lugn nu.
Jag mste ut.
Sonjas skrik klipps av lgenhetsdrren, nyckelknippan faller ur handen och landar ekande p stengolvet. Jag, lser och skyndar nerfr trapporna till porten. 
Ute.
Ett djupt andetag och trycket i halsen lttar. Jag smspringer ver grdens kullersten, frbi cykelstllen och soprummet ut p gatan. Det duggar och blser. Jag drar upp dragkedjan i halsen och skyndar bort frn husen, fnstren, barnet.

Det r tyst. Jag har varit borta i ver tv timmar, Sonja mste ha skrikit sig medvetsls.
De fuktiga stvlarna gnller mot golvet och jag svettas. Blicken mot sovrummets mrker, handen ute, benet slr i sngen p vg mot fnstret och barnvagnen. Skarp smrta som r rtt t mig. Sonja ligger i barnvagnen, en skugga bland skuggor, de ltta snusningarna hackar till ibland. Hon mste ha grtit jttelnge. vergiven.
Vlbekant st bebisdoft nr jag bjer mig ned ver henne. Skammen sjunker in i mig, jag vill intala mig vidden av det jag gjort. Jag hoppas att det ska hjlpa mig att inte tappa kontrollen s hr mer.
Hon ligger p rygg, hennes runda mage rr sig upp och ned som en kattunges. Benen svagt bjda i de rda plyschbyxorna, den ena sockan har kt av och ligger en bit ifrn hennes fot. Hon r mrk, p bb trodde de att hon hade en slng gulsot men det visade sig att den gyllenbruna frgen var hon helt enkelt begvad med.
Jag lgger min hand p kudden bredvid hennes huvud. Knner ngande vrme. Det rr sig under de tunna gonlocken, vad drmmer hon om? Jag nskar att hon har fina drmmar.

Det r viktigt med anknytning; om man som barn upplever att ngon ser ens behov s vgar man senare i livet lita p mnniskor. Jag lgger grunden fr Sonjas liv nu.
Jag borde skmmas. Och det gr jag. Jag vill smeka henne men handen r fr tung och hon knns fr liten. Eller s r jag bara rdd att hon ska vakna igen?
I kket sjunker jag ner vid bordet. S hr fr jag aldrig gra mer! Det hr var inte ansvarsfullt, det var ofrsvarbart. Aldrig mer.
Skterskan som kom p hembesk ngra dagar efter vi kommit hem bermde mig. Vilken tur att Sonja fick en sdan stark och duktig mamma, sa hon, och jag strckte p mig dr jag satt med Sonja i knt. Knde mig stolt och glad. Om hon bara hade vetat.
Det ska aldrig mer hnda.

Jag sparkar av mig stvlarna, tar av mig jackan och slnger den ver en kksstol. Fyller kokaren med tevatten och tar fram en macka. Jag har inte tit p hela dagen. Inget sedan frukost och nu r klockan halv tio. Det r nstan tomt i kylskpet men den sista fikonmarmeladen blir till en stor klick p det torra brdet. Lngsamma tuggor och jag frsker att komma p vad jag ska laga till middag imorgon. D kommer allt att knnas annorlunda och jag kommer att ha ork att knna gldjen ver det dr lilla flickebarnet. Ngot gott som jag verkligen r sugen p vill jag laga imorgon.
Jag kommer inte p ngot.

Reklamhgen p bordet r full av erbjudanden som jag aldrig kommer att anvnda mig av, men jag lser nd. Noggrant. Sida fr sida. Tittar p de frgglada bilderna, billiga saker. Jag borde stta upp en lapp om att jag inte vill ha ngon reklam. Papperspsen bredvid kksbordet r full sedan lnge, en hg r staplad bredvid. Imorgon ska jag g till tidningstervinningen.
Sonja vaknar nr jag svalt sista klunken te och jag gr in till henne. Hon knns kall om armarna, tcket ligger i en hg vid ftterna.
S vnnen min, lilla gumman, vilken mamma. Frlt. Nu ska du f mat direkt. Alldeles p en gng, lillan.

sa_Hammarsten

2:a pris - sa Hammarsten, Jnkping

Magdalena     


Glada skratt blandar sig med ljudet frn bussmotorns gng. Replikerna r snabba. En och annan frck kommentar viner frbi.
Fr tio r sedan brt de flesta kontakten med varandra efter avslutad Aftonskola.
D var det tidigt sextiotal och mnga av de blivande ingenjrerna var redan familjefder med frsrjningsansvar. Klas var en av dem, Magdalenas pappa.
Han minns studietiden som i en dimma. Heltidsjobb, halv lrdag inkluderad, kvllar med undervisning. Det lstes och rknades all ledig tid. Familjelivet hade lg prioritet. Fruarna visste allt om ensamhet och lngtan. Deras gemenskap r tyst men sjlvklar nu nr de sitter intill sina mn, p vg mot Vrdshusets vntande festligheter.
Lngst fram i bussen sitter paren med de rakaste ryggarna, de mest sjlvskra leendena och de mest vlekiperade fruarna. Hur lyckliga de lever samman gr inte att avlsa med hjlp av placeringen.
Snt sitter Magdalena och funderar p.

Skymningsljuset fr alla att kisa ltt. Frden gr genom ett landskap som precis lttat p sntcket. krarnas mrka jordar ligger i brdig vntan. Hr och var avtecknar sig jttelika kasar av allskns brte som mnniskor mdosamt dragit samman. Snart ska frgngelsens eld ta dem. Ett offer i hoppets och gldjens tid.

Placerad lngt bak frsker den lngbenta flickan ta in omgivningen. Magdalena, ung och redan specialist i anpassningens konst.
Hennes frmga har ntt en sdan frfining att hon helt tappat kontakten med sig sjlv. Identiteten ligger under djupa lager av glmska, en lnge sedan begravd skatt.
Ensam i denna skara av upprymda vuxna sitter hon och knner p sina instrument. Inombords jobbar det fr hgtryck. Hon behver gra sitt yttersta. Utan att tveka justerar hon vant och med stor precision de speglar hon mter vrlden med. De andras ljus kan nu reflekteras i en perfekt bild som bekrftar allt de vill vara. Drfr r hon s ltt att tycka om.

Erbjudandet hade varit hennes. Skulden r evig.

Frldrarnas skilsmssa var frdig sedan en tid. Magdalena kunde inte minnas att de haft en enda lycklig dag tillsammans. Hemmet var en galen tummelplats fr allskns knslor, destruktivitet och med hotet om dd stndigt nrvarande. Pappan drog i regel det kortaste stret och valde sedan att g in i sig sjlv. Frsvunnen fr vrlden lmnade han fltet vidppet fr mammans demoner att dansa fritt.
Ibland anfrtrodde han Magdalena sin vnda och sina drmmar. Tnk allt han skulle kunna gra, hur lngt hans karrirstege skulle kunna n om han inte mtt Henne, om dttrarna aldrig ftts. Han som onskad kommit till vrlden var stndigt otursfrfljd.

S klart att hon visste vad som behvdes den dagen Klas berttade om hur han terigen skulle g miste om livets goda. Nu hade han ingen kvinna och drmed var han utanfr det sociala livet.
Magdalena sg p sin stilige far, hans vltrnade smidiga kropp och hans veka ansikte med de sorgsna gonen. Utseendet hade gett honom problem i tonren. Mnga ldre mn attraherades av hans mjukhet.
Frisrerna hade ett annat problem. Deras kammar brast stndigt nr de gav sig p den tjocka kalufsen. Klas var stolt ver sitt vackra hr.
Hans yttre kunde absolut inte vara orsak till att en kvinna saknades vid hans sida.
S klart att hon visste vad som behvdes.

Magdalena sneglar ver axeln, Klas r redan i sitt esse. Hon sitter utan skyddsnt.

En rysning kilar uppfr nacken. Ankomsten till bussterminalen, innan avresan. Det var d tvivlen kom.
Mnga par hade redan samlats, vletablerade samhllsmedborgare i verrockar och kappor. Deras blickar.
Frvirringen var ptaglig. Hr hade bjudits till vuxenfest. Forna studenter med fruar skulle f sl sig lsa, knna sig unga, fria och ansvarslsa fr ngra timmar. S kommer en av dem dragandes med en tonring som nnu inte gtt ut grundskolan. Klas frsts. Hans omdme har mnga gnger ftt mngas blod att svalla. Man kan bara hoppas att det r dottern.
S jvla dumt och s jvla typiskt Klas. Ska han dra i sig som han brukar s blir man vl tvungen att ta frldraansvar tnker ngon.
Avsmak, ogillande och medlidande gick att avlsa. Ngon t hennes unga kropp.
Hon str dr lng och gnglig i sin finaste klnning. En piruett skulle avslja att den korta kjolen r rundskuren och det nstan midjelnga, mrka hret skulle blja med i rrelsen. Hon r en kvinna i blivande, omedveten om sin sknhet. gonen r allvarliga.
Hon fryser i den kyliga kvllen. En kappa skulle sitta fint.

Erbjudandet hade varit hennes. Klas sg genast mjligheten nr Magdalena freslog att hon kunde vara hans sllskap p festen.

Som p avstnd hr hon samtal blja fram och ter.
Ett positionsspel r i full gng. Fjdrar putsas och pong plockas. Hr gller att visa vem man blivit. Klas vet nr han r besegrad. Fr att slippa mindervrdesknslorna som kramar i brstet har han sllat sig till det glada gnget. Lngst bak hjs flaskorna.
En kvinna ler vnligt mot Magdalena.

Ett par kilometer till. Vrdshuset gr att ana. Grdsbelysningen r nnu bara sm ljuspunkter som skulle kunna beskriva en stjrnbild om de var placerade p himlavalvet. Magdalena lskar stjrnor. Deras vrld knns mer som hennes hemvist n livet bland mnniskor. Ibland r det som om hon flyger mitt bland dem. Nr livet blir fr svrt.
I det svra hade hon funnit obndig styrka. Lnge hade hon trnat sig i att kunna stlla sig utanfr kroppen. Nr det gjorde ont var det bara att kliva ur. Tanken r kanske inte s klar men intuitivt vet hon att hon r s mycket mer n sin kropp. Det gr ju att existera utanfr den.

En kropp av ett helt annat slag n Magdalenas tornar upp sig i drrppningen framfr dem. Vrdshusvrden hlsar vlkommen och Magdalena tittar fascinerad. Han imponerar p henne med sin resliga gestalt. Huvudet r kalt, ansiktet pryds av en stor mustasch. Den r vaxad och konstfrdigt virad. Tnk om han hr till de bermda "Skggen" hon sett p TV!
Hans gon r lika allvarliga som hennes nr han hlsar. Hon knner hans vrme och vet att hon r vlkommen.

Emma_2_kap_1_-_Kopia

3:e pris / Emma Lind, Uddevalla

Sg mig vem du r 

(Kursintroduktionen.)


Steve:
Jag heter Steve och ni ska knna er mycket vlkomna till kursen Sg mig vem du r. Idag har vi ett fullspckat program och jag lovar er att det blir en spnnande resa. I slutet av kursen ska ni som examensbevis f skriva ett visitkort om er sjlva, men inte med de vanliga uppgifterna om namn och adress som inte sger s mycket, utan ni ska skriva en slogan, ett meddelande som beskriver er sjlva som personer. Ett avtryck av er sjlva, s att sga.
(Steve delar ut en tjock hg med papper)
Det hr r kursplan, schema, litteraturlista, vningar, hemstuderingsuppgifter, allmn information, adresslista, utvrdering, kursml, guidelines, instruktioner, innehllsdeklaration, kvalitetsstmpel, intyg, tekniska instruktioner, powerpointbilder, sammanfattning och anteckningspapper. Ngra frgor?

(Paus. Steve tittar p kursdeltagarna som studerar varandra och kursledaren.)

Steve:
D tar vi en presentationsrunda. Jag heter som sagt Steve och jag har jobbat som frsljare, VD, Callcenter agent, case manager, kontroller, konsultchef, kurir, kompetensutvecklare, klottersanerare, kantor, kanotist, konformist, konsumist, konsumer, konsument, mentor och projektledare. P fritiden flyger jag ultraltt flygplan. Jag r singel, har inga barn, men en stor familj av vnner. Nsta.

(Steve pekar p Lena med hela handen.)

Lena:
Jag heter Lena.

Steve:
Det var ett uttmmande svar. Du behver verkligen den hr kursen.

(Tittar ut ver kursdeltagarna med roat uttryck. De andra skrattar.)

(Lena stller sig upp.)

Steve:
Sitt ner!

Lena:
(Nervs.) Jag har varit kallsknka i 20 r. Jag r arbetsls sedan tv r. Jag r skild. Har tv vuxna pojkar.

Steve:
Lektion nummer ett. Presentera inte dig sjlv med att sga vem du inte r och var du inte jobbar med. Jag vet att ngra av er har skickats hit av arbetsfrmedlingen, men nu ska vi inte tnka i negativa banor. Nu blickar vi framt. Nsta.

Lena:
Jag tycker om att virka.

Steve:
Nsta.

Ursina:
Jag heter Ursina och r, eller var, journalistisk korrekturlsare, fast det skulle jag ju inte sga. Jag jobbar lite med versttningar och i vrigt s fan vad svrt det hr var. Men jag sa upp mig i alla fall, och nu s ska jag jobba med det jag verkligen brinner fr.

Steve:
Och vad r det?

Ursina:
Ja, det vet jag inte riktigt n. Men jag vill inte vara kvar i den rollen lngre, jag vill inte vara den som letar fel, jag vill inte korra andras texter, och jag vill inte faktagranska ett enda djvla pstende till. Och nu sa jag ordet inte fem djvla gnger och det var faktiskt inte meningen.

Bjrn:
Ursina, betyder inte det Bjrn p tyska?

Ursina:
Bjrnhona, ja det stmmer. Hur s?

Steve:
Nsta.

Frida:
Jag heter Frida och har lst engelska 80 pong p universitetet. Kanske blir jag lrare i framtiden. Jag ska ska in p lrarprogrammet i alla fall. Jag tycker om att jobba med barn och lraryrket r ju ett framtidsyrke.

Anna:
Jag lser konstvetenskap. Jag heter Anna menar jag och jag lser konstvetenskap 40 pong, nej 60 pong menar jag. Jag trnar mycket och r med mina vnner.

Isadora: (pratar lngsamt och med brytning)
Jag heter Isadora. Jag r revisor i mitt hemland och har jobbat med detta i tio r, s kom jag till Sverige och hr fick jag bara stda eller passa ungar. Jag undrar varfr det r s svrt att bli svensk i detta landet. Svenskar str alltid i k och snt och ser inte att hela livet bara susar frbi mitt framfr era gon medan ni str dr i kn och bara ser hela livet susa dr bakom er.

Steve:
Jaha.

Bjrn:
Jag heter Bjrn, jobbar p bibliotek och har en frkrlek fr poesi. Jag r en jkel p limerickar. Poesi r min passion, mitt livselixir. Jag r pappa till tv underbara dttrar, mina sm donnor. Jag bor ensam med dem d min hustru tyvrr alltfr tidigt fick g ver till den andra sidan.

(Deltagarna tittar oroligt p varandra och vntar p att Bjrn ska bryta ihop. Han ser oberrd ut och tar fram en ask med halstabletter och frgar om ngon vill ha. De andra skakar p huvudet.)

(Steve hmtar en kaffevagn.)

Steve:
Nu r det dags fr kaffe. Nu r det kafferast. Vi fortstter igen efter kaffet.

Isadora:
S himla typiskt. S svenskt, att ha kaffe. Nu ska alla dricka kaffe. Och ta en liten, men bara en liten, kaka till. S svenskt allts. Och har ni te ocks? Ja, det var ju bra, i fall ngon inte vill ha kaffe.

Frida:
Har ni espressomaskin?

Steve:
Nej, det finns vanligt kaffe hr.

Anna:
Cappuccino?

Steve:
Nej, tyvrr, vi har vanligt bryggkaffe.

Anna:
Cappuccino r ju vldigt vanligt annars.

Frida:
Espresso r jttevanligt.

(Steve gr av scenen.)

Anna:
(Vnd till Frida)
Jaha, vad tyckte du om honom d?

Frida:
Schysst allts. Han r ju fetlcker.

Isadora:
De skinkorna kan nog svnga rejlt allts. Det ska jag sga er mina tjejer att killar som kan dansa, de ska man satsa p, det r inga dliga killar kom ihg det. Jag undrar vad det r fr bnor p kaffet. Svenska kaffe r inget vidare. Det ska vara brasilianskt kaffe, det r riktigt kaffe det.

Bjrn:
Vi odlar inte mycket kaffebnor i Sverige.

Isadora:
h, Bjrn. Man mste tillaga det rtt ocks. I Brasilien vet man hur man lagar kaffe.

Bjrn:
Kommer du frn Brasilien?

Isadora:
Det r s typiskt i Sverige att man mste veta varifrn man kommer. r jag svensk eller inte svensk?

Bjrn:
Jag bara undrade, du pratade om Brasilien.

Isadora:
Och om jag pratar om Mexikanskt kaffe, kommer jag d frn Mexiko?

Bjrn:
Det var en het bna frn Brazil
Att f kta kaffe r vad hon vill
Istllet kom bjrnen
Hon fick fram sina trnen
Och malde sig och honom en gng till

Ursina:
Malde sig och honom, kan man sga s?

Bjrn:
Konsten r fri. Och vem r du?

Ursina:
Jag r Ursina. Jag bor i en lgenhet p Bo 01. Jag jobbar och umgs med vnner. Eller jobb har jag kanske inte lngre. Jag verstter en del frn tyska, men jag sa upp mig frn jobbet som korrekturlsare. Vad jobbar du med?

Bjrn:
Jag r litteraturalsternas vktare, bokverkens beskyddare och folianternas frsvarare.

Ursina:
Bibliotekarie?

_____________________________

Ls om frfattarskolan utan avgift. MaketeMetodens frfattarskola. Helg- och sommarkurser fr allmnhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.

Skrivarkurs

G en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt p frfattarskolans deltagaravgift.


Sidtopp


aaaaaaaaaaa Student

Pennvssaren ges ut p Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nsta niv!

Prenumerera p Inspirationsbrev - skrivtips, tvlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Frfattarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

Skarmavbild 2014-11-07 kl. 22.51.28

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grnte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se

Sitemap

Webbproduktion av Carlén Communications